FRÅN FLYGPLAN TILL NANOTEKNIK

År 1962 inbjöd Kungl. Flygförvaltningen representanter från SAAB, Ericsson, AGA, bensinbolag och andra till en konferens i Linköping kring renhetstekniska frågor. Orsaken var att haveriutredningar och materialgranskningar visade på föroreningar av allsköns art, form och storlek i i hydraul-, instrument- och motorsystem. Kunde dessa små partiklar och föroreningar påverka funktion och hållbarhet. Denna konferens, kontakter med den renhetstekniska föreningen A2C2 i USA 1963 samt en handbok från 1965 med titeln ”Renlighet vid materialhantering” är några av de företeelser som initierade idéerna till en svensk renhetsteknisk förening.

Hösten 1966 samlades nio män i Stockholm för att diskutera en sammanslutning för renhetstekniska frågor. En svensk R3-kommitté bildades och en interimsstyrelse bildades 1969. Året därpå anslöt sig Norge, Danmark och Finland och vid ett möte i Sandefjord, Norge våren 1970, bildades Nordiska R3-föreningen.

De renhetstekniska problemen inom flygvapen- och verkstadsindustrin lade grunden. Efterhand kom dock renhetstekniken inom läkemelsområdet att dominera intresset inom föreningen. Under 1990-talet vidgades vyerna och intressenter för livsmedel, mikrobiologi och mikroelektronik tillslöt. Genom bildandet av IKL intensifierades samarbetet med internationella organisationer, vilket också är grunden till att vi 2005 beslöt att ändra namnet till R3 Nordic – Nordiska föreningen för RenhetsTeknik och Rena Rum.